Artikel av: Dipl. Homiatriker Monika S Swärd
Det sägs att det var Karl XII som förde in kaffebönan från Turkiet till Sverige. Kaffebönor kommer från kaffebusken, Coffea arabica, som egentligen är ett träd. Först på 1400-talet spred sig bruket av kaffe till andra länder och i dag odlas växten över hela världen. Den rostade kaffebönan blev snabbt en uppskattad sällskapsdryck i Skandinavien och dess uppiggande effekter lovordades. Kaffebönan användes även som ett politiskt maktmedel och inte bara som läkemedel.
Kaffehus blev ett populärt inslag i de större europeiska städerna under 1600–1700-talet. När Stockholms första adresskalender utgavs år 1728 fanns det inte mindre än 15 förnämliga kaffehus i staden. I Sverige infördes kaffeförbud år 1766. Förbudet kompenserades med att befolkningen fick tillstånd att själva destillera brännvin och likörer. Staten upptäckte sedan att de kunde beskatta kaffe varmed kaffeförbudet hävdes redan år 1769. Sedan dess har beredningen och bryggningen av kaffe utvecklats i alla möjliga smakvarianter och temperaturer.
I dag finns en internationell kaffekultur där den svenska ”fikat” blivit ett kännetecken för att träffas över en kopp kaffe och kanske med en kaka till, att doppa i den bruna, varma drycken.
Coffea arabica eller kaffeböna kommer från kaffebusken i Etiopien. Bruket av kaffe spreds till andra länder och odlas idag över hela världen.
Har man någon gång druckit för mycket kaffe är kanske prövningssymptomen bekanta som ökad retning i nervsystemet, tarmen och urinblåsan.
Homeopatins fader Samuel Hahnemann (1755–1843) skrev under sin tid i Leipzig år 1803 en artikel om kaffets effekter. Initialt skriver han om förstverkan och efterverkan av medicinska ämnen. Den första effekten av ett ämne är direkt motsatta den andra effekten av en medicinsk substans, som uppkommer när den primära verkan har upphört.
Vid en homeopatisk läkemedelsprövning uppvisar en viss substans en typ av symptom för att i ett senare skede uppvisa en helt annan symptombild (ett brett läkemedel). Kaffe är ett praktexempel på detta. Han förklarade även att om Coffea arabica ges i homeopatisk beredning och överensstämmer med sjukdomens symptom utifrån Simile-principen, så förtar sjukdomen effekten av läkemedlet och hälsa kvarstår som resultatet. Men om man använder, i det här fallet, kaffe dagligen som ett palliativt läkemedel uppstår efterverkan.
Andra ämnen som används i vardagen som också uppbringar först- och efterverkan är bland annat opium, choklad, ingefära, alkohol, vin, tobak, kinesiska- och örtter med flera. För det är substanser som innehåller en läkemedelsverkan och borde därför aldrig användas som ett födoämne, utan endast som läkemedel.
Den svenska specialiteten kaffekask, är en briljant förståelse av först- och efterverkan. Kaffe är en antidot av alkohol och neutraliserar dess efterverkan och vice versa, så neutraliserar kaffets efterverkan av sprit. Det var Johann Ernst Stapf (1788–1860) som genomförde läkemedels- prövningen av Coffea cruda tillsammans med Samuel Hahnemann och andra läkare. J E Stapf var under åren 1822–1848 utgivare av ”Archiv für die homöopathische Heilkunst”, där prövningar publicerades. Det var senare T F Allen som tog in Coffea arabica i sin Materia Medica och som är utgiven på engelska.
I dag används Coffea arabica av homeopater över hela världen, både för akuta och kroniska åkommor.
En kaffedrickares uppvaknande
En gång i min ungdom, när jag sovit borta efter en kväll med dans i Sörmlands-
skogarna, mötte jag kaffet.
När jag vaknade på morgonen, dagen efter var jag trött, öm i kroppen, törstig, hungrig men även surmulen och kände mig inte speciellt alert i huvudet. I huset där jag övernattat satt det i köket två äldre män, sippande på kaffe ur sina blommiga kaffekoppar. Så jag frågade dem om det fanns lite vatten eller någon mat jag kunde få?
–Nej, var svaret.
–Men lite knäckebröd kanske ni har att bjuda på? Pep jag fram…
–Nä, det enda vi kan bjuda på är en kopp kaffe.
Det var den första kopp med kaffe som jag drack i mitt liv. Drycken luktade förvisso gott men smakade avskyvärt. Nöden har ingen lag, så jag pinade i mig den mörkbruna varma drycken. Efter en kort stund öppnades livet åter för mig. Allt mitt obehag försvann. Jag kände mig pigg, alert skärpt, pratglad, kunde planera min dag, det onda i kroppen efter nattens dansande, var som bortblåst. Även törsten och hungern gick över efter en kopp med kaffe. Jag hade fått uppleva den rostade kaffebönan Coffea tostas magiska, palliativa, förstverkan!
Efterverkan av kaffe och andra substanser
Idag är efterverkan eller den andra effekten av kaffe väl omskrivna i dagspress och vetenskapliga artiklar. Men sambandet mellan Coffea crudas bredd som läkemedel nämns sällan och förståelsen är till stor del förlorad. Framför allt saknas ofta förståelsen om vad som händer i organismen när vi börjar använda substanser med läkemedelsverkan som födoämnen.
Nu för tiden serveras vanligtvis inte kaffe till små barn och många är omedvetna om varför. Enligt Samuel Hahnemanns observationer kan barn som dricker kaffe utveckla symptom som, stamning, blekhet och en slapp muskeltonus, som försvårar gångförmågan. Det blir onaturligt livliga, men även missnöjda och finner ingen glädje i sina lekar. Hos den vuxna vanedrickaren av kaffe påverkas många områden i organismen vilket skapar iatrogen sjukdom (symptom som uppkommer som en biverkan av ett läkemedelsämne) och är därför en oegenligt sjukdom (symptom som upphör när man slutat med ämnet). Samuel Hahnemann rekommenderade därför en långsam nedtrappning av kaffet hos vanedrickare för att mildra abstinens- symptomen, som vi kan notera ofta inkluderar huvud- och muskelvärk.
Efterverkan eller den andra effekten av kaffe kan ge en uppsjö med olika lidanden hos den som fortsätter sitt dagliga vanedrickande av kaffe. Ifrån att ha känt sig glad och upprymd, kan det istället infinna sig en slöhet och lättja, kroppen upplevs stel och oföljsam. Från att ha varit social och pratsam så börjar orden att poppa ut ur munnen utan eftertanke. Det goda humöret efterföljs av irritabilitet, de blir sorgsna och ger kritiska uttalanden. Från att ha känt sig sexuellt upptänd, så avtar lusten, vilket i sin tur, leder till sterilitet hos både män och kvinnor. Tandvärk kan uppstå med en intensiv smärta, kinden sväller upp och blir röd, framför allt om natten och till slut så trillar framtänderna ut ur gommen.
Kaffe har även en laxerande förstverkan som är välkänd; de snabba tarmrörelserna leder till en ökad peristaltik, så de viktiga näringsämnena i födan hinner inte absorberas och tillgodogöra kroppens behov av näring.
Sömnen påverkas också, från att i förstverkan ha gett ett flöde av livliga tankar och idéer under förnatten och som i efterverkan leder till sömnproblem. Det naturliga behovet av sömn som vid dagens slut gör att vi vill gå och lägga oss när vi känner oss trötta i sinne och kropp, samt lite griniga och sura. De signalerna försvinner och ersätt i stället med sömnlöshet.
Urinvägarna påverkas också. Kaffedrickare urinerar större mängd urin än vad de har intagit i vätska. Vilket noterades av kvinnorna på kaffehusen redan under 1600–1700 talet.
Avslutningsvis skriver Samuel Hahnemann att: ”…medicin är en helhet. Men endast under vissa förutsättningar. Det är när medicinen är passande för fallet som är helheten. Att använda medicin som en dryck i ett annars friskt tillstånd är en smärtsam procedur och bevisligen en motsättning”.
Författarens noteringar
Samuel Hahnemanns skrift om kaffets effekter beskriver ingående förståelsen om vad som händer i organismen när ämnen med läkemedelsverkan början användas som födoämne. Idag intas fler och fler produkter som borde förbli läkemedel: som ingefära, kanel, bovete, kardemumma, ayurvediska örter och mycket mer. Jag önskar därför att artikeln skulle få en god översättning till svenska från det tyska originalet. Enligt källhänvisningarna i T F Allens Materia Medica får vi ana att Samuel Hahnemann har skrivit fler artiklar i ämnet, de källorna skulle i så fall behöva återfinnas och översättas.
Monika S Swärd
Källor:
Hahnemann S. The Lesser Writtings of Samuel Hahnemann. Sid. 391–410. ”On the effects of Coffea, from original Observation (1803). B. Jain Publisher Pvt. Ltd. ISBN: 81-7021-124-7
Allen T.F. The encyclopedia of pure Materia Medica. Coffea cruda sid. 435–442 samt Coffea tosta sid. 442–447. B. Jain Publisher Pvt. Ltd. Book code: B-2008
Eselböck G. Materia Medica Prima. Sidan 504–509
Swärd M. Simile- Den bortglömda läkekonsten. Sid. 167–170. Phenix-förlaget. ISBN: 978-91-519-5989-4
Kaffe nej, tobak ja, historisk nonsens
Mellan 1792 0ch 1805 genomlevde familjen Hahnemann en tid full av umbäranden. Man flyttade ungefär 17 gånger och Samuel arbetade mycket hårt. 1803skrev han avhandlingen ”Der Kaffe in seinen Wirkungen”. Han ville att sjuka människor inte tar in ”retande substanser” utan enbart ”näringsrik föda”. Bara salt, socker och ättika är tillåtna i måttliga mängder. Utgår man från H:s egen utveckling, är detta begripligt. Före sin banbrytande upptäckt sysslade han med dietfrågor. Det hela hade oanade följder. Sedan dess får nämligen våra patienter inte dricka kaffe längre.
Hahnemann själv var inbiten rökare. Därför räknades tobak inte till gruppen ”retande substanser”, vilket är ju ganska lustigt.
Jag själv har behandlat sjuka människor i över 45 år och aldrig förbjudit kaffe. Med facit i hand kan jag säga att kaffe inte påverkade mina resultat negativt.
Författaren gör homeopatin en björntjänst, när hon tanklöst upprepar en främmande åsikt, även om det är Hahnemanns åsikt. Också genier kan ha fel, framför allt när de som människor inte kan hoppa över sin egen nikotinskugga. Denna aspekt gör Hahnemann mänsklig och vi får beviset att genialitet har sina gränser,(bara dumhet är gränslös).
Dessförutom innehåller ovanstående avhandling elementära sakfel. ”Coffea cruda” betyder inte ”kaffeböna” utan rå, dvs orostat kaffe. Därför är det föga troligt att författaren fick uppleva ”coffea crudas magiska, palliativa förstverkan”. Drycken var enligt henne mörkbrun, så det rörde sig med all sannolikhet om en brygd av rostat kaffe.
Glutenallergiker får väl skrämselhicka, när de får läsa att bovete – enligt författarens noteringar – har läkemedelsstatus. Lugn bara, de ”giftiga” ämnen (fagopyrnin,rutin) finns bara i bovetets frökapsel och blomma. Själva fröna innehåller ingenting annat en 50-65% stärkelse, ca 30% feta oljor och ca 8% proteiner, men inget gluten.
Till sist: inte bara coffea cruda utan även coffea tosta används som homeopaticum idag. Coffea tosta har givit utomordentliga resultat vid begynnande virussjukdom och kallas av många homeopater för ”virussjukdomens aconit”
Gert Eselböck