Det finns 263 RCT-studier på homeopatisk behandling

2
21
Print Friendly, PDF & Email

 

Källa: Robert T Mathie, Daniela Hacke, Jürgen Clausen, Ton Nicolai, David S Riley och Peter Fisher. Randomised controlled trials of homeopathy in humans: characterising the research journal literature for systematic review. Homeopathy (2013) 102, 3-24

Referat: Margot Granvik 

bokEn internationell forskargrupp har efter grundligt sökande funnit att det finns 263 randomiserade och kontrollerade studier gjorda på homeopatisk behandling på människor.

Två forskare från England, en från Tyskland, en från Belgien och en från USA har tillsammans gjort en litteraturstudie inom homeopati. De har sökt igenom databaser och bibliotek efter publicerade artiklar från vetenskapliga studier gjorda på homeopatisk behandling på människor. De har täckt in en tidsperiod med start från 1800-talets början och fram till slutet av år 2011.

Resultatet landade på 263 RCT-studier. RCT står för randomiserade kontrollerade studier, vilket innebär att deltagarna slumpmässigt lottats till att få eller inte få aktivt läkemedel, samt att studien haft kontrollgrupper. Idag förväntas en studie vara randomiserad och kontrollerad för att tilldelas värde inom medicinsk vetenskaplig forskning.

Sorterades utifrån fyra principer

Mathie et al har letat fram samtliga publicerade artiklar och gått igenom dem. De har delat in artiklarna utifrån fyra principer baserade på hur studien är upplagd och vilken granskningsmetod den publicerande tidskriften följer.

En studie har klassats in baserat på om den:

handlar om behandling eller förebyggande behandling (prophylaxis)

är placebo kontrollerad eller kontrollerad på annat sätt (patienterna i kontrollgruppen kan vara behandlade konventionellt, med andra metoder eller obehandlade)

handlar om individualiserad homeopati eller icke individualiserad homeopati

är publicerad utifrån metoden peer-reviewed eller icke peer-reviewed

När det gäller punkt tre, om studien är individualiserad eller inte, har Mathie et al valt att klassa en studie som individualiserad även när den handlat om en förutbestämd begränsning av antalet homeopatiska läkemedel som har fått användas.

Vid en icke-individualiserad studie har alla deltagare i studien fått samma förutbestämda homeopatiska läkemedel. Studier klassade som icke-individualiserade omfattar komplex, klinisk och isopatisk behandling.

När det gäller punkt 4 och tidskriftens metod att behandla artiklar inför publicering arbetar tidskrifter på två olika sätt:

Tidskriften följer metoden med peer-reviewed. Det innebär att varje artikel granskas (och godkänns) av en kollega eller en person som är väl insatt i forskningsfältet innan artikeln accepteras för tryckning. En del tidningar väljer att ha flera personer som granskar varje artikel innan publicering.

Icke peer-reviewed innebär att artikeln publiceras utifrån en vanlig redaktionell bedömning.

Närmare 500 publikationer

Mathie et al har sökt via databaser, referenslistor och kollegor för att fånga upp studier. Forskningsgruppen framhåller att arbetet skett med optimala resurser, eftersom man haft tillgång till Karl och Veronica Carstens stiftelse i Tyskland som har ett etablerat och aktuellt forskningsbibliotek när det gäller homeopati. Studier på alla språk har eftersökts.

Totalt fann Mathie et al 489 studier, varav 421 identifierades via databaser och 68 hittades via de övriga källorna. Av dessa togs alla som var upprepningar, publicerade i böcker, och så vidare bort. Då återstod 394 studier.

I nästa steg togs kortare referat eller sammanfattningar (abstracts), samt kortare artiklar bort (färre än 500 ord). Forskargruppen fann även upprepningar, det vill säga samma ursprungsstudie hade beskrivits och publicerats på olika ställen och på olika språk. De plockades också bort.

Kvar fanns nu 316 publicerade artiklar. Dessa delades upp i peer-reviewed och icke peer-reviewed, alltså granskade innan tryckning eller enbart handhavda av redaktionen, samt lästes noga. Studier som inte var randomiserade och/eller kontrollerade togs bort, liksom studier som de facto inte handlade om homeopatisk behandling. Även studier där homeopatiska läkemedel användes som inte var över D1 (X1) togs bort.

Kvar fanns nu 263 RCT-studier.

Dessa klassades in utifrån kriterierna:

Peer-reviewed eller icke peer-reviewed

Placebokontrollerade eller kontrollerade på annat sätt

Individuell homeopatisk behandling eller icke individuell homeopatisk behandling

Forskargruppen noterade för varje studie vilken medicinsk kondition studien tog upp, samt på vilket språk den var författad.

Mathie et al delar in de 263 studierna enligt nedan:

Peer-reviewed (PR), totalt 164 studier. De klassas sedan in på följande sätt:

41 placebo-kontrollerade studier, individualiserad behandling

96 placebo-kontrollerade studier, icke-individualiserade

12 individualiserade studier, kontrollerade på annat sätt

15 icke individualiserade, kontrollerade på annat sätt

Icke peer-reviewed (NPR), totalt 99 studier. De klassas sedan in på följande sätt:

13 placebo-kontrollerade studier, individualiserad behandling

67 placebo-kontrollerade studier, icke-individualiserade

2 individualiserade studier, kontrollerade på annat sätt

17 icke individualiserade, kontrollerade på annat sätt

Det vanligaste språket i artiklarna är engelska; PR 79,3 procent och NPR 24,2 procent.

Tyska stod för 15,9 respektive 46,5 procent. Franska för 1,8 och 17,2 procent. De resterande studierna omfattade sex språk: italienska, norska, portugisiska, ryska, holländska och spanska.

Av de 263 RCT-studierna var 217 eller 82,5 procent placebo-kontrollerade, och 46 stycken, motsvarande 17,5 procent, kontrollerade på annat sätt.

När det gäller antalet individualiserade eller icke-individualiserade studier är majoriteten icke-individualiserade, totalt 195 studier eller 74,1 procent. De individualiserade studierna är 68 stycken, vilket motsvarar 25,9 procent.

De 263 artiklarna beskriver 122 olika medicinska tillstånd. Flera tillstånd återfinns i olika studier. Vanligast är muskelömhet, säsongsbetonad allergisk snuva (rinit), influensa och övre luftvägsinfektioner.

Hittade 30 fler artiklar

Mathie et al har även jämfört resultatet från sin litteratursökning med meta-analyserna som gjordes av Linde et al år 1997 och Shang et al år 2005. Båda studierna finns på “www.vetenskapenomhomeopati.se” och på  www.roberthahn.nu.)

Mathie et al fann således 263 studier. När de jämför med Linde et al och Shang et al visar det sig att 121 av de studier Mathie et al fann var inkluderade i Lindes och Shangs meta-analyser, att 66 studier hos Mathie et al publicerats efter Lindes och Shangs meta-analyser, samt att 30 studier som kvalificerade sig att ingå hos Mathie et al inte ingick i Linde et als och Shang et als meta-analyser.

Målet med Mathie et als litteratursökning var att utvärdera metoder för att söka och hitta RCT-litteratur, att rapportera detaljer om de studier man fann, samt att jämföra sina fynd med Linde et als och Shang et als meta-analyser.

Mathie et al framhåller att arbetet nu fortsätter med att analysera de 263 artiklar man fann. De kommer att ligga till grund för en ny meta-analys, där såväl kvalitet och resultat bedöms.

Mina reflektioner:

Den första slutsats man kan dra utifrån Mathie et als litteratursökning är att det visst finns RCT-studier gjorda på homeopatisk behandling. Närmare bestämt 263 stycken som uppfyller en rad olika kriterier. Alla påståenden om att det inte finns någon forskning på homeopatisk behandling är därmed felaktiga.

Däremot säger litteraturstudien inte någonting om hur effektiv homeopatisk behandling är. Där får vi vänta på Mathie et als kommande arbeten.

Däremot är det oerhört intressant att ta del av den detaljerade genomgång av de 263 studier som forskargruppen gör. De listar varje studie utifrån den första författarens efternamn, året för publicering, vilket språk och vilken kategori studien omfattar, samt medicinsk kondition.

Vill man se om det gjorts några RCT-studier på tinnitus, snarkning, malaria, spetälska, ADHD, vanlig förkylning, HIV eller infertilitet är det bara att gå igenom förteckningen. Mathie et als översikt är ett utmärkt verktyg för den som själv vill fördjupa sig i effekter av homeopatisk behandling vid olika tillstånd.

Däremot väcker resultatet också frågan varför det har gjorts så få studier? Den homeopatiska behandlingen har bedrivits relativt oförändrad under 200 år, så varför finns det inte fler vetenskapliga studier?

Vem vill göra studier?

Börjar man fundera över detta så finns det flera infallsvinklar. Till exempel kan man ställa frågan: Vilka intressenter har viljan, eller borde ha viljan, att genomföra studier?

Förmodligen:

Tillverkare av homeopatiska läkemedel,

forskare och utövare av homeopatisk behandling,

den del av sjukvården som arbetar med homeopatisk behandling och, möjligen,

politiker som har ett ansvar mot skattebetalare att använda skattepengen effektivt för maximal samhällsnytta.

Läkemedlen är väl kända

När det gäller tillverkare av homeopatiska läkemedel kan man resonera på flera sätt:

Tillverkare av homeopatiska läkemedel har inte tillräckligt med pengar för att ge bidrag till eller själva genomföra studier! En studie kostar nämligen. (Dessutom krävs det forskare som kan lägga upp och genomföra studien.).

Tillverkare av homeopatiska läkemedel behöver inte satsa på dyra RCT-studier för att bevisa att ett homeopatiskt läkemedel har effekt. De vanligaste och mest använda homeopatiska läkemedlen är idag väl beprövade och verkningarna är oerhört detaljerat och utförligt beskrivna i olika Materia medicor. I själva verket behövs det inte några nya homeopatiska läkemedel! Möjligen skulle det behövas korrekt utförda prövningar på mindre kända och mer sällan använda homeopatiska läkemedel.

Detta betyder konkret att tillverkare av homeopatiska läkemedel inte har samma ”drivkraft” som konventionella läkemedelsbolag. Dessa tvingas nämligen visa vetenskaplig dokumentation på effekter hos de (nya) läkemedel de vill lansera på marknaden.

Här måste jag göra en smärre avvikning: På senare år har det visat sig att studier från konventionella läkemedelsbolag kan vara tyngda av bias: kort sagt så gör läkemedelsbolaget så många studier som behövs tills man får fram några som visar ”goda” resultat och så gömmer man undan alla som inte visar det man vill visa.
Till saken hör att skeptiker ofta anklagar ofta homeopatiska studier för bias, vilket i de studier jag gått igenom inte kunnat visas/bevisas. Frågan om bias är – troligtvis – långt mer aktuell för konventionell medicinsk forskning idag.

Tillverkare av homeopatiska läkemedel behöver (trots allt) visa på läkemedlens ”effekter” för att vinna acceptans, och då gäller samma krav på forskningsdesign som ställs inom konventionell medicin idag.

Tillverkare av homeopatiska läkemedel behöver visa effekten för att kunna sälja (mer av) sina produkter.

Det finns ett intressant spår som framträder i Mathie et als kartläggning av studierna. Av de 263 studierna är merparten publicerade på engelska. Studierna är gjorda i länder som har en mer öppen och inkluderande attityd till homeopati som medicinsk behandlingsmetod, än till exempel den som härskar i Sverige bland myndigheter, lagstiftare och utövare. I Mathie et als studie deltar exempelvis Peter Fisher från England, anställd på Royal London Hospital for Integrated Medicine.

Det verkar således som att det i de länder där homeopatisk behandling sker på sjukhus och som en naturlig del av sjukvården som studier sätts upp. Samtidigit vet vi att i exempelvis England så betalar läkemedelsbolaget Astra Zeneca ut miljonbelopp till skeptikerorganisationen Sense about Science som systematiskt ägnar sig åt att driva kampanjer mot homeopati. Så inte ens i dessa länder får homeopater arbeta i fred utan att utsättas för kampanjer och personliga förföljelser finansierade av etablerade läkemedelsbolag.

Man kan ju fråga sig varför? Varför betalar ett företag som Astra Zeneca med 57 000 egna anställda ett obskyrt gäng skeptiker? Vad vill Astra Zeneca uppnå?

Vad vill sjukvården

När det gäller den tredje punkten ovan, alltså att det borde ligga i sjukvårdens intresse att vetenskapligt utvärdera de behandlingsmetoder man använder kan vi ju inledningsvis konstatera att den frågan är stendöd för Sveriges del. Här riskerar varje person inom den vanliga sjukvården, som på minsta lilla vis befattar sig med homeopati, att drabbas av personförföljelse. Skeptikernas strategi är att angripa alla de kommer åt runt den utpekade, som arbetsgivare, kollegor, seminarieanordnare, med flera, som kan tänkas försvåra all framtida karriär och yrkesliv för den utpekade.

Dessutom råder det en form av omvänd bevisbörda, de som arbetar med homeopatisk behandling avkrävs bevis! Och när bevis, i form av studier läggs fram, så avfärdas de med att det handlar om placebo, eller så är studien full av bias, eller nåt…

Ökad samhällsnytta

En intressepart som är angelägen att belysa när det gäller situationen för homeopati i Sverige är våra folkvalda politiker. Dessa har ett ansvar mot skattebetalare att använda skattemedel effektivt så att de gör maximal samhällsnytta.

Även här finns det ett stort motstånd. I Stockholm har vi två folkpartister som är mycket negativa mot homeopati. Det står naturligtvis var och en fritt att agera mot saker man inte tror på. Men när politiker använder samma argument som skeptiker och lyfter fram Shang et als meta-analys som bevis, då kan man ju som medborgare fråga sig vad det handlar om? Hur slarvig får man som folkvald vara med fakta? Kan vi ställa krav på hederlighet i debatten? Eller ska allt hållas på skeptikers ovetenskapliga, okunniga och oetiska nivå?

Det finns studier gjorda som tittar på samhällskostnader och samhällsnytta. Petter Viksveen, Zofia Dymitr och Steven Simoens gör i artikeln Economic evaluations of homeopathy: a review i Eur J Health Econ, 2013, en översikt över de studier som tar upp samhällskostnaden. Men faktum är att här återstår mängder av arbete! Se mer på: Vetenskapenomhomeopati.se, under rubriken Samhällskostnad

Meta-analys utlovas

Sammanfattningsvis kan vi konstatera: Det finns vetenskapliga studier av homeopatiska behandlingar på människor. Närmare bestämt 263 RCT-studier. Den som säger att det saknas vetenskapliga studier har alltså fel.

Mathie et als avsikter är att arbeta vidare med sitt insamlade material. Vi får verkligen hoppas att forskargruppen gör en väl genomarbetad och korrekt meta-analys, så att vi en gång för alla slipper hänvisningarna till Shangs et als meta-analys, som är grovt oetiskt utförd och direkt missvisande. Vi är alla betjänta av väl genomförd forskning, oavsett vad den visar när det gäller effekterna av homeopatisk behandling.

Det som personligen oroar mig är att designen av studier av homeopatisk behandling sällan följer principen om individuell behandling med ett medel åt gången, samt behandling av hela människan. I stället fokuserar studier ofta på enskilda avgränsade skolmedicinska diagnoser! Inte heller följs resultaten upp under tillräckligt lång tid. Att Mathie et al klassar studier som enbart tillåter ett begränsat antal homeopatiska läkemedel som individuellt upplagda är ett bekymmer! Att de även tar in profylaktiska studier är ett annat aber!

/ Margot Granvik

Artikeln kan köpas här:  “http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1475491612000811” http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1475491612000811

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 KOMMENTARER

  1. Det er publisert over 17.000 artikler om den medisinske teknikken “Laser Doppler Flowmetry” uten at teknikken har fått en eneste klinisk anvendelse. Men resultatene har hele tiden vært lovende. Det er flere professorer i medisin i Norge som har publisert mer enn 263 RTFer alene.

  2. Det publiceras väldigt många medicinska studier inom den konventionella medicinen. Så många att det verkar som att praktiserande sjukvårdspersonal inte hinner ta till sig rönen, eller hur?! Därav behovet av meta-analyser, där man väger ihop studier inom ett område för att få ut nån sorts vetenskapligt grundat svar. Frågan är om alla dessa studier verkligen tillför någon kunskap? Handlar det om upprepningar? Eller om att enskilda läkare behöver skriva en doktorsavhandling för att kunna göra karriär?

    En viktig fråga att ställa är hur all den forskning som görs inom konventionell medicin ökar samhällsnyttan? Förs vunnen kunskap ut till arbetande sjukvårdspersonal?

    Diskrepansen mellan antalet studier inom den konventionella medicinen, och exempelvis homeopatisk behandling, visar också att skattemedel ganska ensidigt går till den konventionella medicinen. För att inte tala om läkemedelsbolagens pengar.

    En annan viktig fråga när det gäller studier på homeopatisk behandling är att studien designas så att den fångar resultaten av en homeopatisk behandling som behandlar hela patienten. Detta till skillnad från konventionell medicin som fokuserar på enskilda symtom.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.