Fyra av fem barn blev bättre
Under sex år följdes totalt 6 544 patienter på öppenvården på ett engelskt universitetssjukhus som fick homeopatisk behandling. Två av tre patienter fick bättre hälsa. Resultaten var ännu bättre för barnen, där fyra av fem uppgav att hälsan blivit bättre.
Den longitudinella studiens syfte var att undersöka hur homeopatisk rutinbehandling fungerar för en bred grupp av patienter med olika svåra kroniska sjukdomar och hur deras hälsa förändas.
Totalt följdes 6 544 patienter med skolmedicinska diagnoser inom bland annat dermatologi, neurologi och reumatologi. De fick vid sitt första besök hos någon av studiens 12 deltagande läkare, som alla hade gedigna homeopatiska utbildningar, fylla i sitt hälsotillstånd, och tillfrågades sedan vid varje nytt besök hur de upplevde att hälsan utvecklats på en sju-gradig skala, där mycket bättre är det högst rankade resultatet. Bortfallet var under fem procent.
Resultaten visar att 70,7 procent rapporterar en förbättrad hälsa. Av dessa säger 50,7 procent att hälsan är bättre, eller mycket bättre. Av 1 270 behandlade barnen uppger 80,5 procent en något förbättrad hälsa, och 65,8 procent en bättre eller mycket bättre hälsa.
Bryter man ner studien och ser till enskilda skolmedicinska diagnoser, som ur den homeopatiska läkekonstens synpunkt egentligen är mindre intressant än patientens egen upplevelse av sitt totala hälsotillstånd*, kan man se att för diagnoserna eksem och astma svarar 45 respektive 49 procent att de blivit mycket bättre. Bra resultat visas också för diagnoserna ”irritable bowel syndrome”, IBS, som omfattar olika besvär i mag-tarmkanalen, och ulcerös kolit/Chron’s där totalt 37 procent uppgav att de blivit mycket bättre, 24 procent att de blivit bättre och 15 procent något bättre. Diagnoserna klimakterieproblem och migrän visade också positiva resultat.
Studien visar också att ytterst få rapporterade att de blev sämre eller mycket sämre. Den enda diagnosen där deltagarna uppgav att de blivit sämre gällde cancer – som får behandlas homeopatiskt i England – där en procent uppgav att de blivit mycket sämre, och en procent att de blivit sämre, och åtta procent att de blivit något sämre. Av de 301 deltagande cancerpatienterna uppgav 26 procent att de blivit mycket bättre och 27 procent att de blivit bättre.
Det som är extra intressant med studien är att den inte visar några belägg för de två argumenten ”tid och pengar” som ofta förs fram för att förklara homeopatins resultat. I studien fick de deltagande patienterna inte mer tid vid konsultationerna än vad patienter med kroniska diagnoser fick i den öppna sjukvården vid universitetssjukhuset. Vid en jämförelse fick de till och med mindre tid jämfört med patienter som behandlades för problem i respirationssystemet, samt inom reumatologi och neurologi.
När det gäller argumentet, att eftersom patienter betalar själva för homeopatisk behandling överdriver de gärna de positiva resultaten, motbevisas påståendet av studien. Behandlingarna utfördes på ett National Health Service-sjukhus, där patienterna inte betalar för själva besöket, utan enbart för medicin. Notera även att homeopatisk medicin oftast är billig i relation till skolmediciner.
En slutsats från studien gäller den framtida ökande kostnaden för sjukvården. Av de totalt 6 544 patienterna i studien hade alla kroniska diagnoser. 62,5 procent av deltagarna var 48 år eller yngre. Studiens slutsats är att för varje patient som får en förbättrad hälsa med en relativt billig homeopatisk behandling minskar trycket betydligt på den skolmedicinska sjukvården.
Den kritik som kan riktas mot studien är att den inte har kontrollgrupp, är randomiserad och inte har någon placebogrupp. En longitudinell studie är dock ett vanligt och etablerat sätt att lägga upp en forskningsstudie. Studien bör analyseras utifrån vad den är, och utger sig för att vara, en långsiktig uppföljning av hur patienter upplever att den egna hälsan påverkas av homeopatisk behandling. Det intressanta vore att hitta en motsvarande studie där kroniska patienter som behandlas inom den skolmedicinska vården får redovisa sin upplevda hälsa.
* En homeopatisk behandling utgår ifrån individens hela symtombild, jämfört med en skolmedicinsk diagnos som (oftast) fokuserar på enbart en liten del. Även läkeprocesessen omfattar hela individen, vilket innebär att patienten kan få en bättre hälsa som omfattar mycket mer än den skolmedicinska diagnosen. Om en person får tillbaka sin aptit, slipper sömnstörningar, blir av med återkommande huvudvärk, samtidigt som ”diagnosen” Chron’s blir botad, är vinsterna så mycket större än att en enskild diagnos kan strykas.
Källa: Spence David S, Thompson Elizabeth A, Barron SJ. Homeopathic Treatment for Chronic Disease: A 6-Year, University-Hospital Outpatient Observational Study. The Journal of Alternative and Complementary Medicine. Volume 11, Number 5, 2005, pp. 793-798.
Studien finns på http://dcscience.net/spence-jacm-05.pdf
Text: Margot Granvik, Chris Jörgenfelt
Ytterligare en studie till homeopatins fördel.
Som Marina skriver så skulle det vara intressant att se en motsvarande studie där kroniska patienter som behandlas inom den skolmedicinska vården får redovisa sin upplevda hälsa.
Fast å andra sidan så kanske skolmedicinen helst vill undvika en sådan.
Ja i ärlighetens namn så undrar jag om det överhuvudtaget finns någon kroniskt sjuk människa som blivit botad av skolmedicin!?
Det är väl snarare så att personer i fråga oftast blir kroniskt sjuka av att bli behandlade för relativt enkla åkommor av skolmedicinen pga att de missar hela poängen med att låta människor läka naturligt.
Fast det är väl kanske det som är poängen med deras behandlingar att folk inte ska bli genuint friska utan istället knapra dyra piller så de tjänar på människors ohälsa.
Jag har aldrig hört talas om någon som har blivit helt frisk av skolmedicin, med det menas att man inte behöver äta några mediciner alls när behandlingen är färdig.
När det gäller kroniska sjukdomar så är skolmedicinen helt värdelös.
Riktiga mediciner botar människor så att de inte behöver äta fler mediciner när behandlingen är färdig.
Här är homeopatin helt överlägsen skolmedicinen för när den homeopatiska behandlingen är färdig så behöver man inte äta fler mediciner.
När det gäller akuta sjukdomar så har skolmedicinen ett problem, de akuta sjukdomarna tenderar att återkomma hela tiden dvs. de läker aldrig ut.
Homeopatiska mediciner kan naturligtvis även användas vid akuta sjukdomar och även här är de helt överlägsna skolmedicinen, homeopatmedicinen läker ut de akuta sjukdomarna så att de inte tenderar att återkomma hela tiden.
Ja det går ALDRIG att lura kroppens egen inneboende visdom. Det gäller att understödja den egna inneboende livskraften med naturliga medel för att vi ska kunna bli genuint friska. Genom att bota grundorsaken som Homeopatin gör så blir vi genuint friska. Den verkar på det energimässiga planet och ger människan precis de förutsättningar den behöver för att kunna reparera sig själv.
Det är just detta med energi som gör att skolmedicinen inte förstår vad det handlar om. De ser ju enbart kroppen ur ett biokemiskt perspektiv och försöker med syntetiska mediciner göra folk friska. Det är en av många olika anledningar till att de inte lyckas göra folk genuint friska.
I vetenskapens begränsade värld som skolmedicinen stödjer sig på forskas det för otroliga summor varje år, ändå så blir inte folk ett dyft friskare utan snarare tvärtom. Är det inte dags att de snart börjar stanna upp och fråga sig varför de inte lyckas?
En mycket intressant studie som återigen visar homeopatins fördelar gentemot skolmedicin och som återigen visar att homeopati inte är placebo. Att homeopati fungerar, är verksamt och ett bättre alternativ än skolmedicin – detta är inte längre teorier utan fakta som har bevisats om och om igen.
Men de förklaringsmodeller till homeopati som finns går emot vad de traditionella fysikerna idag vet om universums lagar, och därför är det också främst fysiker som är som mest aggressiva bekämpare av homeopati. Homeopati visar nämligen att det finns hål i deras världsbild, att dessa fysiker inte vet allt, att det kan finnas andra lagar och funktioner än det som de har upptäckt än.
Eftersom Socialstyrelsen och den skolmedicinska vetenskapen och skolfysiken inte accepterar förklaringsmodellerna till homeopati, så accepterar de heller inte den forskning som visar att homeopati fungerar. Den logik de använder är ”eftersom homeopati strider mot vad vi vet om fysikens lagar så kan inte homeopati fungera och därför är det fel på all den forskning som säger att homeopati fungerar, för enligt vår kunskap om universum så kan inte homeopati fungera. Punkt”. Dessa personer visar vetenskaplig dogmatism, arrogans, sekterism och blindhet för vetenskapliga fakta som de upplever som obehagliga. Dessa personer har gjort sin vetenskap till en religiös trosuppfattning, vilket ju faktiskt strider mot vetenskap.
Socialstyrelsen, skolmedicin och skolfysiken är pseudovetenskap och religiös trosuppfattning och inskränkt fundamentalism.