Robert Hahn: En svensk allmänläkare stod i 8 år anklagad av Socialstyrelsen för att ha brutit mot vetenskap och beprövad erfarenhet genom att ha ordinerat homeopatiska läkemedel till en del av sina patienter. Rättsprocessen ville aldrig bli färdig. Högsta Förvaltnings-domstolen avgjorde ärendet den 23 september – som tredje och sista rättsinstans. Läkaren friades för att Socialstyrelsen inte kunnat visa att läkaren riskerat patienternas hälsa.
Men bedömningen står kvar – homeopati är inte förenligt med vetenskap eller beprövad erfarenheten. Samma uppfattning framförs av journalister och av intervjuade vetenskapsmän i radio och TV.. Paramedicinska aktivistgrupper genomför sommarkampanjer med påståenden om att homeopati är ”humbug” och ”bluffmedicin”. Socialstyrelsens granskare påstår att det inte visats att homeopati är bättre än placebo (sockerpiller). Smågrabbar framför tvärsäkert i TV att inte en enda studie visar att homeopati fungerar.
Vad är då sant? Läs mer: Robert Hahns blogg
Om kollegan Robert Hahn,
heder och tack igen för att du på ett nyanserat, kunnigt och klargörande sätt informerar om att homeopatin har vetenskapligt visade effekter. Jag har inte kunnat se att någon oberoende kunnig person, forskare eller dyl inom området som har kunnat avfärda eller kritisera din analys.
Man skulle önska att det fanns flera som du, som vågade uttala sig i dr Semmelweiss anda (se nedan). Kanske vi borde instifta ett ”Semmelweiss pris” i Sverige och då är Robert Hahn en självklar kandidat.
Skolmedicinen och komplementär medicin är två mycket stora, fascinerade och komplexa områden, där vi har mycket kvar att lära. Självklart är det viktigt med vetenskap, men patientens upplevda positiva effekter måste också tas till vara oavsett placeboeffekt eller inte. Jag tror vi måste inrikta oss mera på resultatet av en behandling och för patientens skull samarbeta mer istället för att angripa olika åsikter.
Det medicinska etablissemanget inkl. Socialstyrelsen och ”skeptiker” har kommit med fördomsfulla och grundlösa uttalanden om homeopati so riskerar att vilseföra allmänheten.
I debattartikeln 11 09 29 i Aftonbladet ”Humbug hör inte hemma i vården” finns också märkliga påstående i samma anda. Jag är förvånad över att Folkpartister (Liberaler) uttalar sig på detta nedlåtande och okunniga sätt om en officiellt accepterad terapi i övriga EU och i de flesta andra länderna i världen.
Det vore intressant att få höra om Folkpartisterna och Socialstyrelsen också ansåg att Minifomdroppar mot spädbarnskolik också var humbug och att leg. sjukvårdspersonal som föreslog detta och skall anmälas till Socialstyrelsen. Ett exempel (av många) på att bevisligen endast erfarenheten och placeboeffekt används inom skolmedicinen (officiellt accepterad) är droppar Minifom® (Dimetikon) mot spädbarnskolik, som funnits i minst 20 år, finns att läsa om i FASS. Denna behandling är baserad endast på föräldrarnas och personalens positiva erfarenheter och därför rekommenderas denna terapi av medicinska experter, trots att vetenskapliga undersökningar bevisligen visar endast placeboeffekt. Vg se Läkemedelsbokens rekommendation att använda Minifom, 2005/2006 sid 133.
Dr Semmelweiss. Upptäckten av hygienens betydelse ca 1860. Det medicinska etablissemangets avvisande. Att etablissemanget inte erkände hans upptäckter tidigare ledde till att tusentals unga mödrar dog i onödan, men Semmelweis fick slutligen upprättelse. Vg se Wikipedia
Robert Hahn skriver ”Det vore hög tid att börja sålla ut de åkommor där homeopati inte har effekt från de situationer där det har effekt.”
Under mina mer än 20 år som homeopat har jag inte stött på någon åkomma som inte går att behandla homeopatiskt. Lösningen är att man inte får låsa sig vid något behandlingssätt inom homeopatin utan vara öppen för de olika behandlingssätten som finns att använda homeopati på. Många homeopater låser sig på ett behandlingssätt exempelvis det klassiska sättet, behandling med komplexmedel osv. Genom att anpassa de olika homeopatiska behandlingssätten efter patientens behov så skapas ett bredare behandlingsområde. Det här ställer förstås större krav på homeopaterna och deras kunskaper om olika homeopatiska behandlingssätt men om man vill få ut mesta möjliga av homeopatin så krävs det att man är flexibel som homeopat. Det finns med andra ord inga åkommor som inte går att behandla homeopatiskt utan allt handlar bara om homeopaternas kunskaper och flexibilitet.
Jag intervjuade i september en högröstad Birgitta Rydberg (Fp) strax efter hennes utspel om att homeopati var, som hon då påstod, ”humbug” och ovetenskapligt. Ja, det var en intervju som hette duga. Jag påpekade för henne att det visst fanns ”perfekt uppställda” studier som visade att homeopati hade en vetenskaplig grund. Då sa hon att landstingens experter aldrig skulle acceptera homeopati som någon vetenskaplig behandlingsform. Det sista har hon förmodligen helt rätt i – etablissemanget vill inte lära sig något nytt och accepterar inte konkurrens.
Birgitta Rydberg gjorde en ”pudel” och ändrade sig med tiden om den vetenskapliga biten för viss homeopatisk behandling men hon vidhöll att man måste ju i alla fall känna till verkningsmekanismen innan man använder en behandlingsmetod.
Om hennes önskan om ett sådant förhållningssätt och en sådan lagstiftning skulle bli verklighet så skulle vi få skrota det mesta i läkemedel- och behandlingsväg som utförs på de offentliga sjukvårdsinstitutionerna i Sverige. Verkningsmekanismer är sällan helt klarlagda och i synnerhet inte biverkningsmekanismer. Titta bara på Alvedon. Man vet i stort sett ingenting om varför det är smärtlindrande.
Okunnigheten är framåtskridandets fiende nummer ett. En okunnig individ som är en stor påverkansfaktor kan stjälpa vad som helst. Historien har bevisat det gång efter annan, i synnerhet när det gäller krig och enskilda fältslag. Politiker som har stjälpt en fördelaktig utveckling eller ett specifikt förslag blir inte lika uppmärksammade. Det är i stället de politiker som fattar bra beslut som blir ihågkomna. Det kanske Birgitta Rydberg med flera skulle tänka på.
Sanningen om svensk hälso- och sjukvårdslagstiftning är att det mesta som beslutas i expert- och ledningsgrupper, i nämnder och domstolar, baseras på godtycke, fördomar och förutfattade meningar och i en esprit av genuin okunskap. En vanlig fördom är att homeopati som helhet skulle sakna vetenskapligt underlag och att allt sådant som går under begreppet homeopati skulle vara helt verkninglöst.
Ett annat problem är att homeopati av tradition betraktas som alternativmedicin. Med ett sådant betraktelsesätt och ett sådant paradigm kan någon förändring aldrig komma till stånd utan fördomen kan med tiden bara befästas allt mer.
Oföränderlighet har ingen plats på det medicinska området.