Patienter på engelska homeopati-sjukhus uppger att de får bättre livskvalitet
Totalt 51 medicinskt praktiserande homeopatutbildade läkare samlade in data från samtliga patienter som under en fyra veckors period besökte de fem homeopatiska sjukhus som finns i England, eller åtminstone fanns, när pilotstudien av Thompson et al gjordes under mars 2007. Som Dagens Homeopati nyligen berättat är sjukhuset i Glasgow hotat.
Text: Margot Granvik och Chris Jörgenfelt
De engelska sjukhusen med läkare som är tränade och certifierade i homeopatisk medicinsk behandling finns i Bristol, Glasgow, LiverpoolLondon och Tunbridge Wells. Samtliga sjukhus hade öppna mottagningar, medan sjukhuset i Glasgow därutöver även har inneliggande patienter.
Det fanns flera syften med datainsamlingen och studien, bland annat att utvärdera utfallet efter en patients första besök och att testa att låta patienter själva uppskatta hur deras medicinska besvär förändras, samt hur deras livskvalitet påverkas, som utvärderingsmetod vid homeopatisk behandling. Ytterligare en målsättning var att få en bild av vilka problem som patienter söker homeopatisk behandling för.
De fakta som samlades in gällde:
när patienten hade gjort sitt första besök
vilket besök i ordningen som patienten gjorde under insamlingsperioden
hur många besök patienten totalt hade gjort fram till datainsamlingen
patientens ålder
patientens kön
det huvudsakliga besväret patienten sökte (main complaint, MC)
om det fanns något annat eller några andra besvär, samt
hur patienten själv uppskattade förändringar av sitt huvudsakliga besvär, samt av sin generella livskvalitet och sitt välbefinnande, vid uppföljningar i samband med behandlingen.
Det sista gjordes enligt ett instrument för att mäta livskvaliteten i vardagen som förkortas ORIDL, vilket står för Outcome Related to Impact on Daily Living.
Sammanlagt samlades data in från 1 797 patienter som sedan bearbetades och analyserades. Av patienterna så kom 195 på sitt första besök och 1 602 för uppföljningar.
Patienter uppgav 235 olika medicinska problem. De trettio vanligaste åkommorna som behandlades var, i fallande ordning, med den vanligaste först:
Eksem
Kroniskt utmattningssyndrom
Klimakterieproblem
Osteoartrit (ledgångsinflammation)
Depression
Bröstcancer (behandling av cellgiftsterapins biverkningar)
Reumatoid artrit (ledgångsreumatism)
Astma
Ångest
Irritable bowel syndrome (irritabel tarm, IBS)
Multipel skleros (MS)
Psoriasis
Allergi
Fibromyalgi
Migrän
Premenstruellt syndrom
Kronisk bihåleinflammation
Huvudvärk
Vitiligo
Säsongsbetonad allergi
Svårbehandlad kronisk smärta
Sömnlöshet
Ulcerös kolit (inflammatorisk tarmsjukdom)
Akne
Psoriasisartrit
Nässelfeber
Livmodercancer
ADHD
Epilepsi
Sinusit (bihåleinflammation)
Åldern på patienterna varierade men visade en tydlig topp runt 49 år, samt en mindre topp vid 6 år.
Analysen av de insamlade data visade att 47,8 procent uppgav att de hade flera besvär utöver det huvudsakliga medicinska besväret, ”main-complaint”. Särskilt bland de patienter som hade gjort sex eller fler uppföljningar hade flera besvär utöver ”main-complaint”. Den vanligaste åkomman som ledde till sex eller fler besök var kronisk utmattningssyndrom, följt av ledgångsinflammation och eksem.
Ser man till hur patienterna uppgav att deras hälsa påverkats så uppgav 73,2 procent vid andra besöket att de blivit bättre, och 87,2 procent vid sjätte besöket att de blivit bättre.
När det gäller en förbättrad livskvalitet i vardagen så uppgav 34,5 procent av patienterna att de fått en bättre livskvalitet efter två besök. Efter sex besök uppgav 59,3 procent att deras livskvalitet förbättrats.
Tar man enbart de fyra vanligaste besvären – eksem, kroniskt utmattningssyndrom, klimakterieproblem och ledgångsinflammation – är klimakterieproblem den åkomma som lättast går att åtgärda och där patienterna uppger bäst förändring.
Thompson et al konstaterar att insamlingen av data pekar på något som de kallar ”effectiveness gaps” mellan homeopatisk läkekonst och den konventionella medicinen. Det vill säga att patienter söker sig till homeopatisk behandling för åkommor som den konventionella medicinen inte klarar av att bota eller lindra. Forskargruppen menar vidare att för patienter med en komplex sjukdomsbild innebär homeopatisk behandling en holistisk arbetsmodell som ger en samlad förbättring av flera problem, med hjälp av det individuellt valda läkemedlet, till skillnad från konventionell medicin som i regel kräver minst ett läkemedel för respektive åkomma.
Thompson et al konstaterar att det i nästa steg vore angeläget att närmare studera hur det ser ut för patienter med komplexa medicinska tillstånd som behöver fler uppföljningar än sex, som alltså genomgår långa behandlingar.
Pilotstudien med datainsamlingen visar att longitudinella studier över lång tid av patienter är nödvändiga för att utveckla både homeopatisk medicinsk behandling i praktiken, samt forskning på homeopati, understryker Thompson et al.
Våra reflektioner:
Det är intressant att se hur väl konventionell medicinsk behandling och homeopati fungerar tillsammans. Genom ett statligt stöd garanteras patienterna en uppskattad valfrihet i vården, vilket framkom som viktigt när de beskrev orsaken till att de uppsökte ett av de homeopatiska sjukhusen.
Källa:
Artikel: Towards standard setting for patient-reported outcomes in the NHS homeopathic hospitals.
Av: Elizabeth A Thompson, Robert T Mathie, Elizabeth S Baitson, Susan J Barron, Saul R Berkovitz, Martien Brands, Peter Fisher, Tom M Kirby, Robert W Leckridge, Stewart W Mercer, Hugh J Nielsen, David HK Ratsey, David Reilly, Helmut Roniger och Thomas E Whitmarsh.
Publicerad i: Homeopathy (2008) 97, 114–121.
Artikeln kan hämtas här:
”http://www.britishhomeopathic.org/export/sites/bha_site/research/Five_hospital_study_2008.pdf”
Här kan du läsa mer om mätmetoden ORIDL: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2014756/
