Jag brukar googla runt och kolla efter intressanta artiklar om homeopati. För en tid sedan hittade jag den här på en debattråd. Hästägaren berättar att hennes häst fick homeopatisk medicin, för att läka en hovspricka. Sprickan läkte snabbare än väntat och som extra bonus, fick hästen amorösa känslor.
Hästägaren: Mitt varmblod ådrog sig en rejäl spricka i hovbenet förra sommaren, förmodligen efter att ha trampat illa på en sten. I granngården bor en tjej som sysslar med hästhomeopati och hon gav mig några små piller att lösa upp i vatten och ge honom i munnen. Det skulle påskynda läkningen, sade hon. Jag tror inte helt och hållet på homeopati, men jag tänkte att det kan väl i alla fall inte göra någon skada.
Ungefär 3 veckor efter han fått medicinen blev min varmblodvalack förvandlad till hingst och började uppvakta och betäcka sina stokompisar i hagen! Jag kommer inte ihåg namnet på det han fick, tyvärr.
Veterinären hade i alla fall sagt att läkningsprocessen skulle ta ca 10 månader, ibland längre, så jag fick ridförbud fram till våren 2004. I november 2003 gjorde vi första kontrollröntgen, för att kolla att det gick åt rätt håll. Sprickan var borta! Vid jul kunde jag börja rida så smått igen.
Hingstigheten på pållen är borta nu, men jag undrar fortfarande om det var medicinen som orsakade den och om det var tack vare den som hovbenssprickan läkte, på halva tiden. Läs mer
Hej wennstrom,
Jag har iakttagit ett liknande fenomen, när jag behandlade avelstjurar med leddeformationer. Tjurarna var inte längr kapabla att utföra täckakten och även könsdriften hade avtagit markant.
Den Homeopatiska behandlingen hade till följd, att först kom könsdriften tillbaka och sedan släppte smärtorna så att tjuren var kapabel att utföra betäckningen.
Jag hittade fenomenet även i litteraturen (H Wolter: Deutsche homöopathische Monatsschrift 1955,).
Lucus