Utmaningen i att skapa ett paradigmskifte

Print Friendly, PDF & Email

Chris Jörgenfelt som fick sin  master i integrativ medicin i våras, skriver om paradigmskifte från ett reduktionistiskt till ett mer holistiskt synsätt inom hälso- och sjukvården, för att skapa en integrativ medicinsk modell. Där behandlingsmetoderna har kapacitet att samtidigt som hälsan återvinns finns det också möjlighet till personlig utveckling.


Gratulerar till en bra film som dokumenterar föreningen Vetenskap och Folkbildnings både ovetenskapliga och oetiska arbetsmetoder. Målsättningen att försöka skifta från skeptikernas positivistiska paradigm, som enbart accepterar den materiella verkligheten på cellnivå, till ett mer avancerat paradigm som täcker både vetenskapens utveckling sedan 1920-talet och en ökad helhetssyn på människan är viktig.

Text: Chris Jörgenfelt, MSc Integrative healthcare

För att skapa ett paradigmskifte krävs dock vanligtvis ett långvarigt arbete. Enligt Thomas Kuhns inflytelserika bok om paradigmskiften ’The structure of scientific revolutions’ (1962), är första steget att allt fler forskare uppmärksammar bristerna i den dominerande teorin. I det här fallet handlar det om den reduktionistiska medicinska modellen med sin inriktning på enskilda symtom. Eftersom den saknar en helhetsbild på människan blir inte känslor och patientens bakgrundshistorik en del av behandlingen, vilket är nödvändigt för att skapa en djupare läkningsprocess (Getz, Kirkengen, & Ulvestad, 2011).

Det finns en rad frågeställningar som behöver besvaras av de som ser på det dominerande medicinska systemet som den enda rätta vägen, vilket jag belyser i min bok ’Den inre evolutionen – vägen till hälsa’. Varför ökar antalet cancerfall kontinuerligt? Vad ligger bakom den dramatiska ökningen av antalet ungdomar som lider av psykisk ohälsa? Hur ska vården klara av den kraftiga ökningen av demenssjukdomar? Hur förändras bilden av människan när en helhetssyn används? En annan fråga är hur den höga kostnaden för dagens sjukvård ska kunna minskas.

Huvudkritiken mot den idag dominerande medicinska paradigmen med sitt positivistiska synsätt utgår från en ontologisk grund där själva verklighetssynen på hälsa ifrågasätts (Ahn, Tewari, Poon, & Phillips, 2006; Bishop, Yardley, & Lewit, 2007; Getz, et al., 2011; Hollenberg & Muzzin, 2010; Pauli, White, & McWhinney, 2000; Pilgrim, 2015; Sturmberg, 2016; Wade, 2009). Vad är egentligen grundorsaken till varför vi blir sjuka och vad krävs för att vända ohälsa till hälsa? Handlar sjukdom enbart om cellkemi eller handlar det istället om vad som nu kommer fram allt starkare inom biologisk systemvetenskap; stressnivåer, allostatisk belastning, resilience dvs. motståndskraft och anpassningsförmåga till förändringar?

Utvecklingen inom psykologisk forskning, biologisk systemvetenskap och neurologi pekar mot att personens inre resurser spelar en avgörande roll för förmågan att bibehålla hälsan (Friedman, 2000; Hagger-Johnson, et al., 2012; Kern & Friedman, 2008; McEwen, Gray, & Nasca, 2015). Problemet för svensk sjukvård är att det krävs en helhetsbaserad integrativ medicinsk modell där behandlingsmetoder som har kapacitet att skapa den nödvändiga personliga utvecklingen ingår. I det svenska samhället motarbetas dessvärre en rad medicinska metoder som kan vara till hjälp för att uppnå regeringens önskemål om en integrerad sjukvård i enlighet med internationella modeller (Kommittédirektiv 2017:43).

Här ligger den verkliga utmaningen till dagens dominerande medicinska system, som inte är anpassat till de allt mer ökande kraven på att förbättra patientens känsla av egenmakt, skapa en personlig utveckling och placera in en sjukdom i ett förståeligt personligt sammanhang (Franzel, Schwiegershausen, Heusser, & Berger, 2013; Stewart & Yuen, 2011).

En annan utmaning för det konventionella medicinska systemet är att hitta behandlings-strategier som är anpassade till synen på ohälsa som en långvarig utvecklingsprocess. En långsamt nedåtgående spiral som genom förebyggande åtgärder och en förstärkning av kroppens självläkande resurser kan vändas innan en diagnostiserbar sjukdom utvecklas. Det kräver i sin tur att varje enskild person ses på som en unik individ med en personlig historia som påverkar sjukdomsprocessen (Getz, et al., 2011).

Homeopati är en av de medicinska metoder som kan medverka till att förstärka sjukvårdens kapacitet för preventiva behandlingar, vilket krävs både för att minska den konstanta ökningen av kroniska sjukdomar och därigenom sjukvårdens kostnader, samtidigt som patientdemokratin förstärks genom att erbjuda vårdtagarna en ökad mångfald av behandlingsmetoder.

Referenser

Ahn, A. C., Tewari, M., Poon, C., & Phillips, R. S. (2006). The Limits of Reductionism in Medicine: Could Systems Biology Offer an Alternative? PLoS Medicine, 3(6). doi:10.1371/journal.pmed.0030208.

Bishop, F. L., Yardley, L., & Lewith, G. T. (2007). A Systematic Review of Beliefs Involved in the Use of Complementary and Alternative Medicine. Journal of Health Psychology, 12(6), 851-867. doi:10.1177/1359105307082447

Franzel, B., Schwiegershausen, M., Heusser, P., & Berger, B. (2013). Individualised medicine from the perspectives of patients using complementary therapies: a meta-ethnography approach. BMC Complementary and Alternative Medicine, 13(124). doi:10.1186/1472-6882-13-124.

Friedman, H. S. (2000). The self-healing personality: why some people achieve health and others succumb to illness. San Jose, CA: ToExcel. ISBN: 0-595-00289-7.

Getz, L., Kirkengen, A., & Ulvestad, E. (2011). Menneskets biologi – mettet med erfaring. Tidsskrift for Den norske legeforening, 131(7), 683-687. doi:10.4045/tidsskr.10.0874 [Original in Norwegian, English fulltext translation: http://tidsskriftet.no/article/48374/en_GB/].

Hagger-Johnson, G., Sabia, S., Nabi, H., Brunner, E., Kivimaki, M., Shipley, M., & Singh–Manoux, A. (2012). Low conscientiousness and risk of all-cause, cardiovascular and cancer mortality over 17years: Whitehall II cohort study. Journal of Psychosomatic Research, 73(2), 98-103. doi:10.1016/j.jpsychores.2012.05.007

Hollenberg, D., & Muzzin, L. (2010). Epistemological challenges to integrative medicine: An anti-colonial perspective on the combination of complementary/alternative medicine with biomedicine. Health Sociology Review, 19(1), 34-56. doi:10.5172/hesr.2010.19.1.034.

Kern, M. L., & Friedman, H. S. (2008). Do conscientious individuals live longer? A quantitative review. Health Psychology, 27(5), 505-512. doi:10.1037/0278-6133.27.5.505

Kommittédirektiv 2017:43 (2017). Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården. Socialdepartementet.

Kuhn, T. S. (1962). The structure of scientific revolutions. University of Chicago Press.

McEwen, B. S., Gray, J. D., & Nasca, C. (2015). Recognizing resilience: Learning from the effects of stress on the brain. Neurobiology of Stress, 1, 1-11. doi:10.1016/j.ynstr.2014.09.001

Pauli, H, White, K, & McWhinney, I. (2000) Medical Education, Research, and Scientific Thinking in the 21st Century (Part One of Three), Education for Health, 13 (1) 15–25.

Pauli, H, White, K, & McWhinney, I. (2000) Medical Education, Research, and Scientific Thinking in the 21st Century (Part Two of Three), Education for Health, 13 (2) 165–172.

Pauli, H, White, K, & McWhinney, I. (2000) Medical Education, Research, and Scientific Thinking in the 21st Century (Part Three of Three), Education for Health, 13 (2) 173–186.

Pilgrim, D. (2015). The aspiration for holism in the medical humanities: Some historical and philosophical sources of reflection. Health: An Interdisciplinary Journal for the Social Study of Health, Illness and Medicine, 20(4), 430-444. doi:10.1177/1363459315600771.

Stewart, D. E., & Yuen, T. (2011). A Systematic Review of Resilience in the Physically Ill. Psychosomatics, 52(3), 199-209. doi:10.1016/j.psym.2011.01.036.

Sturmberg, J. P. (2016). The value of systems and complexity sciences for healthcare. Switzerland, Springer International Publishing. ISBN 978-3-319-26219-2. doi:10.1007/978-3-319-26221-5_1.

Wade, D. T. (2009). Holistic health care. What is it, and how can we achieve it, Oxford Centre for Enablement, 209. Retrieved from: https://www.google.se/search?q=Wade%2C+D.+T.+%282009%29.+Holistic+health+care.+What+is+it%2C+and+how+can+we+achieve+it%2C+Oxford+Centre+for+Enablement%2C+209.+&ie=utf-8&oe=utf-8&client=firefox-b-ab&gfe_rd=cr&dcr=0&ei=7lgqWuGSJ4-D3AOtwZbIDA

Kommentera