Homeopatin en framgångssaga

Print Friendly, PDF & Email

 

Dr Q

Frederick Hervey Foster Quin (1799-1878). Pioneer of homeopathy

Doktor Frederick Foster Hervey Quin var två steg från döden. En koleraepidemi hade brutit ut och Quin insjuknade med grymma plågor. Desperat tog han det homeopatiska medlet camphor, som Hahnemann hunnit röna framgångar med under epidemin, och blev botad på ett par dagar!

Text av Stefan Whilde

För Quin räckte det. Han bytte skola. 1832 drev han en egen homeopatisk praktik i hemstaden London. Sjutton år senare öppnade han världens första homeopatiska sjukhus; London Homeopathic Hospital. När en ny koleraepidemi bröt ut kring 1854 överglänste Quin landets alla sjukhus med trettio procent färre dödsfall.

Under 1800-talets första decennier arbetade Hahnemann med att lindra de förstförsämringar som till exempel sulphur (svavel), sepia (bläck från bläckfisken) och lycopodium (sporpulver från mattlummer) framkallade hos hans patienter. En allt högre utspädning eller potensering testades och gav goda resultat, helt i linje med Hahnemanns önskan att begränsa patientens lidande.

Flera homeopater fortsatte arbetet, inte minst engelsmannen Quin och två amerikaner; Constantine Hering och professorn i anatomi James Tyler Kent vars hustrus kroniska infektion botades homeopatiskt. Juristen Clemens von Bönninghausen utvecklade ett symtomlexikon och James Compton Burnett ägnade tid åt organpatologi och nosoder (urtinkturer tagna från mänskliga sjuka vävnader).

Potenseringen – att upphöja till ett högre värde – är en del i beredningen av den homeopatiska substansen, en komplicerad process som går ut på att späda och skaka ämnet i successivt stegrande grad så att en svängningsfrekvens uppstår och stimulerar substansens elektromagnetiska fält.

Den lägsta potensen som föreskrivs är D6. Därifrån går man generellt till D12, D30, D200, M, 10M, 50M och C.

Den kliniska vetenskapen står handfallen inför det faktum att riktigt höga potenser av homeopatiska läkemedel botar utan att innehålla så gott som en enda molekyl av ursprungsämnet! Ledande homeopater menar att ursprungsämnets energi finns kvar, men det tycks lika svårt att bevisa som det att människan har en själ. Dagens vetenskap är helt enkelt för begränsad och saknar mätinstrument och kunskap. Men under 1980- och 90-talet gjordes framsteg bland annat på universitet i Glasgow. Homeopatiska läkemedel som ordineras holistiskt till astmatiker tycks överlägsna kemiska preparat, till och med ur ett strikt vetenskapligt perspektiv.

1996 tilldelades George Vithoulkas det alternativa nobelpriset i medicin, Right Livelihood Award, för ”hans enastående bidrag till återupprättandet av homeopatisk kunskap och för hans tålmodiga arbete med att utbilda kunniga homeopater, vilket har givit homeopatin en plats inom vetenskapen som ett effektivt alternativ till andra medicinska skolor och traditioner… ” (Ur juryns motivering.)

Doktor Alfons Geukens (1944 – 2010) väckte sin dotter ur koma efter en trafikolycka. Högt efterfrågad som föreläsare i homeopati drev han under åren 1983 – 2010 International School for Classical Homeopathy i Hechtel, Belgien.

Samlad data säger att klassisk homeopati är världens största läkekonst. Endast ett par länder vägrar erkänna den. Sverige är ett av dem.

Ändå konsulterar allt fler svenska bönder och veterinärer homeopatin istället för allopatisk medicin, till fördel för djuren, men också med tanke på oss konsumenter. Vem vill njuta en kyckling fullproppad med antibiotika när alla vet att kemiska läkemedel är klassade som miljöfarligt avfall, precis som batterier och tändvätska.

Bortsett från ett hårdnackat smörgåsianskt motstånd vinner klassisk homeopati globalt erkännande, även bland allopatiskt utbildade läkare. I Tyskland säljs homeopatiska substanser på apoteken och patienten kan komma till en klassisk homeopat på remiss, i Storbritannien studerar man klassisk homeopati på universiteten, kungahuset är pro homeopati och homeopatiska sjukhus drivs under insyn av National Health Service. Läkekonsten är vida populär i Indien, USA, Kanada, Nya Zeeland och hela Sydamerika. Varannan belgisk medborgare och var tredje fransk, holländsk och norsk vänder sig till homeopatin. Franska sjukhus anställer allt fler homeopatiska konsulter. 1999 erkände Belgiska parlamentet akupunktur, osteopati, kiropraktik och homeopati. EU avsatte 1998 pengar till forskning inom alternativ medicin, samma år uppvaktade SAKH (Svenska Akademin för Klassisk Homeopati) Socialdepartementet för att främja konkurrensfriheten och patientens valfrihet. 2001 bestämde danska Stortinget att homeopatin ska momsbefrias.

En undersökning genomförd av BBC under 2003 har kartlagt britternas medicinska vanor och visar att antalet personer som söker alternativmedicinsk hjälp mer än fördubblats sedan 1998. Bara inom EU-regionen praktiserar tolv tusen homeopatiska läkare. Cirka fyrtio procent av alla europeiska läkare rådfrågar den klassiska homeopatin någon gång, femton procent gör det regelbundet.

Nu senast är det Schweiz som införlivat klassisk homeopati och fyra andra alternativmedicinska läkekonster i landets försäkringssystem.

Text: Stefan Whilde, TidningenKulturen

Dr Quin var först med homeopatin i England >>>

 

 

Kommentera