Blev snabbare friska och slapp biverkningar

Print Friendly, PDF & Email

Homeopati effektivt vid öron-, näs och halsinfektioner

Sex kliniker i fyra länder deltog i en studie där man jämförde olika behandlingsmetoder av 456 patienter med vanliga infektioner i luftvägar och öron. Fyra av fem blev bättre av homeopatisk behandling jämfört med två av tre som fick konventionell behandling. De blev även snabbare friska och hade färre biverkningar.

Det började med att två stora metaanalyser, av Kleijnen et al år 1991 och Linde et al år 1997, visade att homeopati är mer än två gånger effektivare än placebo. Metaanalyserna drog inga slutsatser om hur effektiv homeopatisk behandling är för olika kliniska diagnoser. Men båda metaanalyserna föreslog att forskning som vill undersöka effektiviteten vid olika åkommor som metod kan använda den prospektiva observationsstudien*. Det är vanlig metod inom medicinsk forskning i klinisk vardag.

Studien Homeopathy and conventional medicine: an outcomes study comparing effectiveness in a primary care setting av David Riley et al, som den här texten går igenom, lades upp som en internationell multicenter prospektiv observationsstudie i praktisk klinisk verksamhet.

Studien ställde frågan: Hur står sig homeopati jämfört med konventionell behandling när det gäller tre vanliga åkommor som problem i:
1) de övre luftvägarna, som snuva och förkylning, allergier inkluderade
2) problem i nedre luftvägar, som bronkit, med allergier inkluderade, eller
3) öronproblem.

Den primära målsättningen var att jämföra effekten av konventionell eller homeopatisk behandling av dessa tre vanliga åkommor. Effekten mättes som att patienten skulle vara botad eller klart bättre inom 14 dagar efter insatt behandling.

Sekundära mål var att studera hur många som tillfrisknade och hur snabbt, biverkningar, hur nöjda patienterna var och hur lång tid besöket hos läkaren tog. Det sista var för att se om kostnaderna skiljer sig mellan de två olika behandlingsmetoderna.

Studien pågick mellan juli 1996 och augusti 1997. Totalt deltog 30 behandlare på sex kliniker i fyra länder (Tyskland, Schweiz och Österrike i Europa och tre stater i USA). 24 var läkare utbildade inom konventionell medicin, fyra var läkarassistenter (en högskoleutbildad yrkeskår som finns i en rad länder) och två var sjuksköterskor. De deltagare som förskrev homeopatiska läkemedel var utbildade i homeopati och hade minst fem års praktisk erfarenhet av att jobba med den homeopatiska läkekonsten.

Totalt 456 av ursprungliga 500 patienter fullföljde studien. Av dessa fick 281 patienter homeopatisk behandling och 175 patienter konventionell medicin. Bland de som behandlades homeopatiskt var 44,5 procent mellan 18-64 år och närmare 40 procent 2-11 år. Närmare 80 procent inom den konventionella gruppen var mellan 18-64 år.

Dag 14 och dag 28 efter patienten besökt kliniken intervjuades patienten via telefon. Detta gjordes av externa företag som specialiserat sig på forskningsintervjuer, för att inte riskera att patienten ville ge ”sin läkare” svar som hon eller han trodde läkaren ville höra.

Resultaten visar att efter 14 dagar rapporterade 82,6 procent av dem som fick homeopatisk behandling att de var botade eller rejält bättre. I gruppen som fick konventionell medicin var det strax under 68 procent som sa samma sak.

Ser man på kriteriet bättre efter 1 dag, eller inom tre dagar, efter behandling, svarar den homeopatiska gruppen 16,4 procent första dagen och 50,9 procent inom 1-3 dagar. Motsvarande för gruppen inom konventionell medicin var 5,7 procent och 51,4 procent.

Även när det gäller biverkningar skiljer det sig mellan grupperna. Bland dem som fick homeopatiska läkemedel rapporterar 7,8 procent biverkningar, ofta i form av huvudvärk. Av dem som fick konventionell behandling uppgav 22,3 procent biverkningar, i regel biverkningar från antibiotika. Cirka 71 procent fick antibiotika i gruppen som behandlades konventionellt.

Inom båda grupperna var patienterna nöjda med sin behandling; 79 procent i den homeopatiska gruppen och 65 procent i den konventionella gruppen.

Besöket tog mellan 5 och 15 minuter i 60 procent av samtliga fall. När det gällde längre konsultationer än 15 minuter var det vanligare i samband med den homeopatiska behandlingen.

Vår reflektion är att både denna, och andra studier, visar att det går klart snabbare att undersöka och skriva ut antibiotika eller hostmedicin än att genomföra en individuell homeopatisk konsultation. En studie som vill jämföra samhällsnyttan av olika behandlingar bör dock även väga in om patienter återinsjuknar.

De homeopatiska läkemedlen gavs i potensen 30C. Ser man till hur frekvent olika homeopatiska läkemedel förskrevs täckte elva medel cirka 70 procent av fallen.

De slutsatser som kan dras ur studien är begränsade när det handlar om effekten av homeopati, eftersom även andra alternativa behandlingar användes. Studiens urvalskriterier för ingående patienter redovisas inte tillräckligt tydligt och ojämnheten mellan den homeopatiskt och den konventionellt behandlade gruppen är alltför stor eftersom den överväldigande majoriteten av barnen fick homeopatisk behandling.

Riley D, Fischer M, Singh B, Haidvogl M, Heger M. Homeopathy and conventional medicine: an outcomes study comparing effectiveness in a primary care setting. J Altern Complement Med 2001; 7: 149–159.

Läs mer om studien: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11327521

Fotnot:
* Metoden prospektiv observationsstudie används för att exempelvis visa hur en behandling eller medicinsk åtgärd verkar i utvalda patientgrupper. Metoden är särskilt lämplig för att studera behandlingseffekter från exempelvis läkemedel som skrivs ut i en klinisk vardag, som på en vårdcentral, homeopatimottagning eller läkarmottagning.

Comments

  1. Intressant, viktigt att detta lyfts fram mer!

Kommentera