Homeopati hjälper vid klimakteriebesvär

Print Friendly, PDF & Email

.

Klimakterieplågade kvinnor svettas mindre och sover bättre efter homeopatisk behandling

Klimakteriet är något som plågar många kvinnor. En engelsk klinik erbjuder homeopatisk behandling som alternativ till hormoner. Under två år följdes patienterna upp. Majoriteten blev bättre med homeopatisk behandling.

En engelsk klinik har erbjudit homeopatisk behandling som alternativ för kvinnor som har svåra klimakteriebesvär. Kvinnorna har avböjt hormonell behandling för att de inte vill ha det, för att de tycker det är ineffektivt eller för att de har blivit rådda att inte använda hormoner på grund av att behandlingen gett svåra bieffekter.

I den homeopatiska behandlingen fick kvinnorna träffa någon av klinikens två homeopater. Den inledande konsultationen tog 50-60 minuter, och uppföljningarna 15-30 minuter. Patienterna fick träffa homeopater en gång i månaden och behandlingen var individuellt upplagd.

År 2004 gjordes en studie av patienter som fått homeopatisk behandling mellan 1 januari 2001 och 31 december 2003. Varje patient fick fylla i ett självskattningsformulär, som bland annat bad kvinnan skatta vilka två symtom som plågat henne värst och skatta dem enligt en Likert-skala i sju nivåer, där 0 är ”så bra det kan vara” och 6 ”så dåligt det kan vara”. Patienterna fick även skatta sitt generella välmående. Frågorna ställdes innan, under och efter behandlingen.

Totalt 124 kvinnor deltog i studien. Medelåldern var 53 år. Resultaten i studien baserar sig på data från 102 kvinnor (fem kvinnor svarade inte på frågeformulären, och 17 lämnade inte in svar efter avslutad behandling).

Vanliga problem som listades var vallningar, trötthet, ångest, humörsvängningar, gråt, sömnstörningar, samt led- och muskelvärk.

Av de 102 kvinnor i studien så uppgav 83 att de blivit bättre, 15 kvinnor att deras primära symtom var oförändrade och fyra att de blivit sämre.

Analyser av studien visade även att välmåendet, och de vasomotoriska symtomen, det vill säga symtomen från blodkärlen och blodets cirkulationssystem, blivit bättre.

I vetenskapliga studier översätts skattningar från deltagande patienter till siffror. I den här studien förväntades en förbättring på 0,8 poäng visa en kliniskt signifikant förbättring. Förbättringen blir 2,0.

Det finns tidigare studier som visar samma goda resultat. I en av studierna1 kunde kvinnor rapportera om förbättringar när det gäller huvudvärk, trötthet, symtom från blodets cirkulationssystem och symtom från rörelseapparaten (muskel och skelett), samt sömnstörningar.
Studien finns här: www.i-evolve.dk/artikler/6.pdf

Margot Granvik och Chris Jörgenfelt

Referenser:
1. Thomas KJ, Luff D, Strong P. Complementary Medicine Service in a Community Clinic for Patients with Symtoms Associated with the menopause: Outcome Study and Service Evaluation. ScHARR, University of Sheffield, 2001.

Comments

  1. Homeopatin har mycket goda behandlings resultat vid klimakterie-, menopaus och övergångsbesvär. Allt fler kvinnor med dessa besvär upptäcker homeopatins milda men effektiva verkan. För den som vill läsa mer om detta rekommenderas boken NATURDOKTORN – Naturligt i Klimakteriet, finns både som e-bok och vanlig limhäftad bok hos http://resonans.org eller hos http://bokus.com eller http://bokia.se

  2. En av anledningarna till att allt fler söker efter skonsamma läkemedel är en ökad medvetenhet om alla olika biverkningar som skolmedicinens ”läkemedel” medför. De olika biverkningarna som de skolmedicinska preparaten medför kan sluta i personliga tragedier. Den ibland överdrivna och även urskillningslösa utskrivningen av vissa receptbelagda ”läkemedel” har gjort många människor till ofrivilliga drogmissbrukare.

    Även om uppfattningen bland allmänheten om att alternativmedicinen är en bluff håller på att försvinna så är det fortfarande en väldigt seglivad uppfattning i vissa läger. En orsak till den seglivade uppfattningen om att alternativmedicinen är en bluff är det medicinska etablissemangets ovilja att tolerera förändringar, en annan är ren okunnighet och hos några få människor beror det helt enkelt på en medvetet fientlig inställning.

    Sanningen segrar alltid över okunnighetens ok.

  3. Jag ger mig bort från diskussioner med Alexander, Ho.Se och resten av skeptikerna och in i verkligheten.
    Här är verkligheten, folk blir friska av homeopati. Skeptikerna kan få vara i sina drömvärldar och vi andra i den verkliga världen.

    Frågor som jag har undrat över på sista tiden är:
    Hur kan man uttala sig om något som man inte har någon som helst erfarenhet av?
    Hur kan man bara tro att teorier är allt när verkligheten säger något annat?
    Vad är det som gör att vissa människor är så fientligt inställda till andra människors upplevelser?
    Varför är människors erfarenheter inte värda någonting när det gäller alternativmedicin?
    Hur kan vissa personer bara tro att de vet allt och alla andra bara inbillar sig en massa saker?
    Det som VoF och övriga skeptiker visar är bara att de inte förstår sin egen begränsning. Det i sin tur visar bara på ett dåligt självförtroende.

    Barbara Coloroso skriver i boken Mobbningens tre ansikten att det finns fyra kännetecken när det gäller mobbare.
    1. Makt, man vill visa att man är bättre, äldre, större starkare eller mer begåvad.
    2. Avsikt att skada både fysiskt och psykiskt. Det vanligaste sättet är psykiskt genom att hela tiden tala om att vi vet bäst och ni förstår ingenting.
    3. Hot om fortsatt mobbning. Mobbarna är hela tiden på och visar att de minsann aldrig ger upp oavsett om det de gör är rätt eller fel.
    4.Skräckvälde med vilket det menas att de ska skrämma och dominera. Ilska väcks ofta över en fråga som de sedan inte släpper.
    En mobbare är aldrig ödmjuk.
    Känns det igen från vissa kommentarer?

  4. Det låter vettigt Ronny, vi kommer nog inte längre. Själv har jag mer eller mindre lämnat diskussionen här till förmån för VoF:s forum. Det känns betydligt mer givande och diskussionerna är faktiskt konstruktiva.

    Jag antar att du inte så gärna läser något på VoF:s forum men läs det här från mitt inlägg. Jag ber om konstruktiv kritik på mitt inlägg, vilket jag får. Diskussionen går framåt, de olika sidorna lägger fram varför de tror vad de tror. Det är så det skall vara, annars är det bara munhuggande.

    http://www.vof.se/forum/viewtopic.php?f=38&t=15781

    Jag skulle för övrigt vilja lägga till en retorisk fråga till din långa lista:

    Hur kommer det sig att människor vars personliga övertygelse ifrågasätts måste demonisera motståndarsidan? Är det så svårt att inse att en annan människa kan vara av en annan åsikt utan att vara ondskefull?

    • Ho.Se det handlar inte om personliga övertygelser utan det handlar om vad man vet. Ta som exempel diabetes typ 1 du tror inte på mig trots att jag har sett det botas. Googla om du vill på diabetes typ 1 homeopatisk behandling så får du se hur många patientberättelser det finns, det är hur många som helst, alla dem kan väl inte bara hitta på, vilket du tror att jag gör.
      Hur många gånger har inte vetenskapen ansett att människor bara inbillar sig både det ena och det andra och att det sedan har visat sig att det är vetenskapen som har haft fel.
      Allt det som VoF och skeptiker talar om är endast tro och gissningar från deras sida. Man vrider och vänder på vetenskapen tills den passar det egna syftet. Med andra ord så vrider man på sanningen tills den passar den egna tron.
      Jag rekommenderar ändå dig att prova homeopati för det är en upplevelse att bli frisk på det viset det kan jag lova dig. Om du sedan fortfarande talar om placebo, det tror jag inte.

      • För att kunna prova homeopati så måste jag åtminstone först bli sjuk så förhoppningsvis lär det dröja ett tag.

        Angående diabetes typ I så känns det onödigt att dra upp den diskussionen igen. Jag tycker att det är ett starkare skäl att det inte finns några bevis än att många människor påstår (utan att någon kontrollerar sanningshalten) att de har blivit botade. Du tycker uppenbarligen inte det. Jag har presenterat mitt argument – du håller inte med mig. Längre än så kommer vi inte 🙂

  5. Här är en VoFare som själv varit med och delat ut förvillarpriset. När hans egna tankegångar ifrågasätts och döms ut som klåpar-fasoner anser han inte att det hela är lika kul längre.

    http://www.newsmill.se/artikel/2011/01/12/vetenskap-och-folkbildning-har-trampat-i-klaveret

    • Alexander Lisinski says:

      Jag tyckte inte anledningarna var lika bra som tidigare år – Stockholmsinitiativets pris är mer ett sorts statement mot klimatskeptiker i allmänhet. Dock är de vetenskapsförnekare av rang, och jag håller inte med om kritiken, även om jag är relativt oinsatt i klimatfrågor.

  6. Här kan man få rösta på årets förvillare. Som ett alternativ till Voffarnas eget förvillarpris.

    Det finns sex vättar att rösta på:
    Christer Fuglesang, Dan Lar Hammar, Jesper Jerkert, Lars Åke Brodin, Peter Gudmundson och Lena K SAmuelsson chefredaktör på på Svenska Dagbladet.

    Gå dit och rösta vetja! http://aretsforvillare.nu/

    • På en tysk webbsida hittade jag följande historia, som på ett träffande sätt belyser den pågående diskussionen.

      I buken av en gravid kvinna diskuterar tre embryon, en av dem är den Lille Troende, en den Lille Tvivlaren och en den Lille Skeptikern.
      Den Lille Tvivlaren frågar: tror ni på livet efter födseln?
      Den Lille Troende: det är klart att det finns. Vårt liv här är bara tänkt så att vi växer och förbereda oss på ett liv efter födseln, så att vi blir starka nog för det som väntar oss.
      Den Lille Skeptikern: dumhet, det finns ingenting sådant. Hur skulle ett liv efter födseln se ut?
      Den Lille Troende: det vet jag inte så exakt. Det kommer att vara mycket ljusare än här, och kanske kommer vi att springa omkring och äta med munnen.
      Den Lille Skeptikern: struntprat! Att springa omkring är inte möjligt. Att äta med munnen, vilken konstig idé. Det finns ju bara navelsnöret som föder oss och dessutom är det omöjligt att det finns ett liv efter födseln, därför att navelsnöret är alldeles för kort.
      Den Lille Troende: Jo, det går säkert. Allt kommer väl vara lite annorlunda.
      Den Lille Skeptikern: Det har aldrig hänt att någon har återvänt efter födseln, med födseln tar livet slut, och dessutom är livet plågsamt och mörkt.
      Den Lille Troende: även om jag inte vet exakt hur ett liv efter födseln ser ut, i alla fall kommer vi att se vår mor och hon kommer att bry sig om oss.
      Den Lille Skeptikern: mor???! Tror du på en mor? Var är hon om jag får be?
      Den Lille Troende: Nå här, överallt omkring oss. Vi är i henne och lever genom henne. Utan henne skulle vi inte existera.
      Den Lille Skeptikern: Strunt! Jag har aldrig märkt något av en mor, därför existerar hon inte.
      Den Lille Troende: Ibland när vi är alldeles tysta kan du höra henne sjunga, eller du känner när hon klappar vår värld.
      Den Lille Tvivlaren: Om det nu finns ett liv efter födseln, blir den Lille Skeptikern då straffad för att han inte trodde?
      Den Lille Troende: det vet jag inte så exakt. Kanske får han en klapp på stjärten så att han öppnar ögonen, börjar andas och livet kan börja.

      • Alexander Lisinski says:

        Det här är ju ett väldigt bra sett att visa hur skeptiker INTE tänker. Slutsatser dras genom information – inte i brist på sådan.

    • Alexander Lisinski says:

      Så man kan rösta på årets förvillare 2011 trots att det redan står neda att Hanno Essén blev vald? Jag är förvillad…

  7. Nu har diskussionen mellan de två trossamfunden nått botten igen.

Kommentera